Ligger nedbäddad och ska just till att skriva en krönika med deadline i morgon. Det har varit en hektisk vecka som för min del primärt dominerats av boklanseringen i torsdags. Det känns så roligt att boken äntligen kommit ut efter många månaders arbete, särskilt när mottagandet blivit så gott!
I fredags recenserades den i Svensk Tidskrift och i dag skriver Maria Ludvigsson en ledare i Svenskan. Bland annat skriver hon
"När Las och turordningsreglerna problematiseras av företagare brukar reglernas anhängare försvara systemet med att det kan kringgås och åsidosättas. Detta ska alltså antas som ett argument för Las och kritikerna ska lugna sig med detta. Som Teodorescu visar är påpekandet att Las med sin dispositiva karaktär egentligen är satt ur spel, ett argument för att Las behöver reformeras. Inte att arbetsrätten i sin nuvarande form ska vara kvar."
Min fromma förhoppning är att debattboken just ska väcka och nyansera debatten. Torsdagens besked om läkemedels- och forskningsföretaget AstraZenecas nedläggning i Södertälje visar med all önskvärd tydlighet hur föränderlig samtiden är, men framför allt att jobben aldrig kan garanteras till hundra procent, helt oavsett utformningen av lagen. Tryggheten på arbetsmarknaden följer istället av att företagsklimatet är gott så att företagen kan göra vinst och våga anställa fler. Tryggheten följer också av att varje enskild medarbetare tar varje tillfälle i akt att öka den egna kompetensen och anställningsbarheten.
Av studier som genomförts i Danmark (Mads Peter Klindt skriver i boken om det danska flexicurity-systemet) framgår dels att den danska ungdomsarbetslösheten är väsentligt lägre än i Sverige och de flesta andra EU-länder samt att danska ungdomar upplever sig tryggare på arbetsmarknaden än ungdomarna på andra sidan sundet. Detta är ett mycket intressant resultat som synliggör det faktum att ingen trygghetslag i världen kan ersätta vetskapen om den välfungerande arbetsmarknaden där rörligheten är naturlig och där tryggheten vilar på möjligheten att snabbt få ett nytt arbete om man förlorar eller vill byta det man nyss haft.
I dag skriver jag också en krönika i Skånska Dagbladet på tema Thatcher, meritokrati och det så kallade kvinnliga och manliga inom politiken. "Järnladyn" som nu haft premiär på landets biografer har fått ganska svala recensioner och många menar att filmen hade tjänat på att ge en mer gedigen bild av Thatchers politiska gärning. Jag kan delvis hålla med men jag tycker ändå att filmen är sevärd, inte minst för att idolen Meryl Streep är en lika briljant rolltolkare som vanligt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar