Också i dag delar jag med mig av några fler reflektioner jag gjort under mina veckor i New York, men snart är jag hemma igen och då blir det andra bullar. Dagens krönika kan läsas här
Ja Alice. Precis samma erfarenhet gjorde jag i USA när jag var där 2010. Vi var en vecka i NYC, sedan några dagar var i olika städer i California. LA var det definitiva bottennappet, kanske för att vi inte hade bil. Men i New York... jag hade ont i fötterna av allt gående och de hade blivit svullna och röda. En äldre dam reste sig för mig och erbjöd sig sin plats efter det att hon hade sett mina fötter.
Nu sade jag nej, för hon var säkert 20 år äldre än jag. I Santa Cruz träffade vi Rose. Hon var den mest engagerade människa jag har mött. Hon följde med oss på vår buss för att se att vi kom väl tillrätta. Hon höll i shelter och the homeless Project, vilket finns fler av i varje stad, liten som stor.
Fast i LA såg vi inte till något sådant. Den stan verkade kall i jämförelse med det övriga USA. Den stan är så överreklamerad och naturligtvis helt magisk för svenskar!!
En annan häftig stad var Chicago. Påminde lite om Sverige i arkitekturen. Men här duggade uteserveringana tätt. Man klev bara ut från hotellet, sedan åt man frukost runt hörnet.
Det var där vi var på thirestaurant och fann oss sittande på golvet i mitten av restauranten. Ja, ska det vara thai så ska det!
Detta arbete med att hålla framför allt NYC rent, men även övriga städer, fick mig att betrakta Sverige som ett nerklottrat skräpigt och respektlöst land. Det går helt enkelt inte att låta stat och kommun att hålla i alla göromål som invånarna mycket väl kunde göra själva om man bara poängterar ansvaret hos var och en.
Ja Alice. Precis samma erfarenhet gjorde jag i USA när jag var där 2010. Vi var en vecka i NYC, sedan några dagar var i olika städer i California. LA var det definitiva bottennappet, kanske för att vi inte hade bil. Men i New York... jag hade ont i fötterna av allt gående och de hade blivit svullna och röda. En äldre dam reste sig för mig och erbjöd sig sin plats efter det att hon hade sett mina fötter.
SvaraRaderaNu sade jag nej, för hon var säkert 20 år äldre än jag. I Santa Cruz träffade vi Rose. Hon var den mest engagerade människa jag har mött. Hon följde med oss på vår buss för att se att vi kom väl tillrätta. Hon höll i shelter och the homeless Project, vilket finns fler av i varje stad, liten som stor.
Fast i LA såg vi inte till något sådant. Den stan verkade kall i jämförelse med det övriga USA. Den stan är så överreklamerad och naturligtvis helt magisk för svenskar!!
En annan häftig stad var Chicago. Påminde lite om Sverige i arkitekturen. Men här duggade uteserveringana tätt. Man klev bara ut från hotellet, sedan åt man frukost runt hörnet.
Det var där vi var på thirestaurant och fann oss sittande på golvet i mitten av restauranten. Ja, ska det vara thai så ska det!
Detta arbete med att hålla framför allt NYC rent, men även övriga städer, fick mig att betrakta Sverige som ett nerklottrat skräpigt och respektlöst land. Det går helt enkelt inte att låta stat och kommun att hålla i alla göromål som invånarna mycket väl kunde göra själva om man bara poängterar ansvaret hos var och en.