söndag 16 oktober 2011

30-tals höst

I dag ska jag inte tjata om Juholt, utan nöjer mig med att rekommendera Per T. Ohlssons mycket läsvärda söndagskrönika i Sydsvenskan. Jag är fortsatt förbryllad över den totala arrogans som Juholt uppvisat under den gångna veckan. Men samtidigt, ju äldre jag blir, ju mer jag ser av arbetslivet, desto olyckligare blir jag av insikten om att det så sällan är rätt människor som går, eller som tvingas gå. Men så måste man ju också sakna all form av självinsikt när man trots alla indikationer om olämplighet och inkompetens biter sig fast vid ett uppdrag man aldrig ens borde varit påtänkt för.

Nog om det. Det var länge sedan jag frossade i vackra ting. Jag är mycket förtjust i höstens, och den kommande vårens, tydliga referenser till ett damigare, mognare, elegantare stilspråk. Alla stora modehus flirtar med det sobra 30-talet, en tid när människor fortfarande klädde upp sig för att livet var en händelse, varje dag. Så njut!

Här nedan först bilder ur filmen "Atonement" som kom ut för några år sedan. Keira Knightley är sådär sällsamt vacker. Smickrande silhuetter, skarpa juvelfärger, puderrosa spets, chiffong och tyll i en ljuvlig, feminin blandning. Lookerna kan varieras i oändlighet, detaljerna gör helheten. Svag, krispig make up där en sirlig grund och polerad finish är a och o. På kvällen kan man istället frossa i eyeliner, röda läppar, tyngre dofter och vågade hår.




Mia Farrow i klassikern "The Great Gasby", visserligen inte 30-tal, men ett liknande formspråk. Ralph Lauren designade Robert Redfords garderob i filmatiseringen från 70-talet. I vår/sommar-kollektionen 2012 ser det exempelvis ut såhär:

3 kommentarer:

  1. Det värsta är att en manlig politiker som bryr sig om sina kläder och sitt yttre i övrigt ses över axeln som "självupptagen", "fåfäng" och "ytlig". Här kommer kvinnorna lättare undan, skulle jag tro. Det slog mig just nu att den kulturella uniformen som den exponeras i teve är att bära en kavaj, men för allt i världen inte en vanlig skjorta och än mindre slips, det ska vara en t-shirt. Exempel, filmkritikern Fredrik Sahlin men det finns många fler. Undantag finns förstås i självständiga och säkra människor, en sådan är gitarristen och skribenten Johan Norberg (inte liberalen) som gärna kommer i fluga och väst till sin tweedkavaj. Själv avviker jag ganska lätt från massan genom att ikläda mig en scarf och ett par snygga skor. Men i Sverige tvingas vi mer eller mindre omedvetet att se likadana ut, eller hur?

    SvaraRadera
  2. Så är det absolut! En person som bryr sig om vad den signalerar med sitt yttre anses vara ytlig. Problemet är att ett ogenomtänkt yttre också signalerar något. Är man medveten om det?

    SvaraRadera
  3. Sverige och världen var vackrare då.Ja kläderna var mycket vackra även fattigare folk klädde sig ordentligt.Husen bilarna tågen båtarna var också snyggare på den tiden.Europas städer såg ut som smycken.Landskapen var också vackrare. Nu består landskapen bara av sly och granplantager.

    SvaraRadera