Det är fortfarande lika roligt, trots att skriva är det enda jag gör, att få in en debattartikel eller replik, lika roligt att engageras så till den grad att man inte kan låta bli att fatta pennan, eller tangentbordet i varje fall. I går kväll blev jag både upprörd och besviken när jag läste den annars så kloke moderate ungdomsförbundsordföranden Erik Bengtzboes debattartikel i Svenskan.
Så nu är min replik inne och kan läsas här. Det gör mig ont att det ska behövas skrivas, men faktum är att debatten om kvotering och representation in absurdum enbart leder till en sak, att sikten skyms för kompetens och meriter. Vem gagnas av det?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar