är rubriken för mig gästproffstyckeri i Aftonbladet i dag. Och oj, vad många upprörda kommentarer som ligger ute på nätet i dag med anledning av Svenskt Näringslivs kommande rapport om att studenter som läser flumkurser som inte leder till jobb i högre utsträckning än i dag ska få bekosta det via högre andel studielån istället för studiebidrag.
Som jag skriver är jag den första att instämma i att det är viktigt med bildning och att den inte kan räknas i pengar. Men det är samtidigt minst lika viktigt att våra gemensamma pengar förvaltas väl. För den intressanta frågan blir, hur många hade läst om Harry Potter om de ett vetat att de inte kommer få något jobb, två fått ta ett privatlån för att bekosta studierna? Problemet i Sverige är att vi tror att allt som är "gratis" inte kostar något. Men det gör det, det är bara någon annan som betalar för det. Ska samhället betala för ett överflöd av Harry Potter experter när samma samhälle står inför stor kompetensbrist inom exempelvis sjukvården? Ja, om samhällets resurser är oändliga, nej i annat fall. Det utesluter inte att man också bör undersöka möjligheten att dra ner på utbildningsplatserna på vissa utbildningar och lägga mer resurser inom områden där arbetskraftsbrist är att vänta.
I dag vill jag också uppmärksamma den mycket obehagliga utvecklingen på nätet som bland andra Svenska Dagbladets ledarskribent Per Gudmundson utsatts för med anledning av en artikel om invandrares överrepresentation i brottsstatistiken. Läs mer här. Jag återkommer med en ledare på ämnet inom kort.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar