Stil, precis som politik, handlar om konsekvens. Det handlar om att identifiera vad som passar och sen hålla sig till det. Visst kan man med åren behöva ompröva sina val, men grunden ligger i att ha en inre kompass och att våga lita på dess utslag - oavsett vad andra för stunden tycker. Dagens politik handlar mycket om paketering. Ibland verkar hur något sägs vara viktigare än vad som sägs. Därför känns det ibland som att det politiska samtalet stannat av.
Ett parti som kämpar i motvind är Kristdemokraterna. I en serie på två delar analyserar jag deras utmaningar och roten till deras långtgående problem. Min slutsats är enkel. KD skäms för att vara KD på samma sätt som många kvinnor i dag skäms över att vara kvinnor. Istället för att lägga fokus på att identifiera vad som definierar en själv läggs fokus på att försöka förstå vad andra förväntar sig av en. Istället för att lägga krutet på att vara ett sjuhelsikes original läggs energi på att efterapa andra. Men som klokaste Chanel brukade säga: "To be irreplaceable you always have to be different". Dagens ledare om KD här.
Ovan romantiskt från Dior. Svepande tyger, massa volym och smickrande silhuetter.
Drömkappa från Chloé
Spetsdetaljer från Alberta Ferretti. Feminint, elegant och stramt!
När får vi se en man skriva som du gör? Du kanske vet någon. Anyway, Giorgio Armani sa att alla kläder är uppfinna så det enda som återstår är att kombinera det redan uppfunna i kanske vad som kan kallas för stil. Nu vet jag inte om GA har rätt i denna propå men nog har mycket skapats. Jag håller inte helt med honom, för nog kommer vi att se kreativa modeskapare, snarare är det väl så att herr Armani har insett sina egna begränsningar. Vi har ju inte sett all konst eller litteratur än, eller hur. Men för egen del, som 60 år gammal, har jag sett det mesta och känner väl inte för att omedelbart köpa nya kläder, det blir lite som Armani säger, jag har haft det mesta på mig genom åren och lockas därför inte av den senaste kollektionen. Därmed inte sagt att jag inte köper något nytt, det blir alltid något, där Paul Smith står för färgerna och det ungdomligare medan Corneliani och Cerruti står för det klassiskt eleganta. Min dotter hjälper f.ö. just nu till och stickar detaljer till en herrkollektion för ett mindre märke till London Fashion Week. Intressant. Snart får jag väl bilder på den.
SvaraRaderaKD? Tyvärr måste jag säga att det partiet saknar det mesta av intresse. Liksom svensk politik i stort. Hur väcker man björnar som redan gått i ide?