"Tintingate", censurpanik och lära av historien

Hade jag druckit kaffe hade jag sannolikt satt det i halsen i morse när jag läste om Kulturhuset "konstnärlige ledare" Behrang Miris kreativa idé att kasta ut alla Tintinböcker då bilden de förmedlar av "exempelvis afrikaner är afrofobisk. Afrikaner är lite dumma medan araber sitter på flygande mattor och turkar röker vattenpipor." Det är alltid lika skrämmande med människor som använder sig av demokratiska verktyg i syfte att strypa demokratin.

Det är inte första gången i historien som böcker som inte passar samtiden ska rensas ut. Bevekelsegrunderna må ha skiftat men konsekvensen av handlingen har alltid blivit lika fel. Fast för att förstå det måste man kunna sätta saker i ett historiskt sammanhang. Men vänta nu, hur ska man kunna sätta omständigheter i en kontext, hur ska man kunna lära av historien om historien förnekas, suddas ut, görs om och censureras? Den kollektiva erfarenhet som historien härbärgerar är till för att vi ska minnas och bättre förstå vad som är rätt och fel. Om felen suddas ut, hur ska vi då lära oss vad som är rätt?

Att tro att det dåliga historien bär på försvinner bara för att det förnekas är inte bara naivt, det är rent av korkat. Att Kulturhuset under dagen backade innebär att just denna dumhet blockerats, dessvärre är skadan ur många avseenden redan skedd - för vad har en person som ens kommer på tanken att agera såhär för omdöme överlag, vad har han för inställning generellt när det kommer till andra känsliga frågor och hur ser hans mandat ut?

Ur detta perspektiv ska också den senaste tidens upprörda känslor kring den barnbok som har illustrationer av ett färgat barn skådas. Precis som i jämställdhetsdebatten finns en märklig föreställning om att olikheten ska stävjas istället för att inse att jämlikheten förutsätter olikhet som i ett jämlikt samhälle är lika mycket värd. Vi är alltså jämlika trots vår olikhet.

Men sorgligast är ändå att ytterligare en dag går till historien som en dag som handlat om en seriefigur i ett historiskt Kongo istället för som en dag då vi upprörts över samtidens reella övergrepp. Snacka om storm i en fingerborg!